Dialog och erfarenhet viktig på specialjobb
Ute på Älgö i Nacka kommun pågår just nu ett utbyte av hela infrastruktursystemet. Det blir ny standard på det befintliga vägnätet, kablar ska ner i marken och kommunalt vatten och avlopp installeras. Det är trångt, både på vägen och till hus, och klurigt berg så jobbet kräver god planering och kommunikation mellan beställaren JM AB och sprängentreprenören RG Bergkonsult AB.
JM, som tog över jobbet efter en annan entreprenör, har nu hållit på i två månader med arbetet. Huvudvägen Älgövägen ska breddas till åtta meter med plats för cykelbana och belysning, alla luftburna el- och telekablar ska grävas ner samt fastigheterna, som idag har eget vatten- och avloppssystem ska nu få kommunalt.
– Det blir ett grundflakt avlopp- och vattensystem, då behöver vi inte schakta med självavrinningsfall, och därmed inte lika djupt vilket blir billigare. Dessutom passar det sig bra för hur naturen ser ut här, förklarar Mattias Grönkvist som är arbetsledare på plats.
Älgövägen ska breddas, då det i dagsläget inte går att mötas ordentligt på vissa partier. Det är vid dessa partier som bergsprängningen blir lite klurig. Det är höga pallar med hus på båda sidorna (ett av Sveriges dyraste fritidshus), plus vägen som går precis nedanför och som inte får blockeras. Ett körfält måste vara öppet eftersom både byggtrafik, busstrafik och de boende måste kunna ta sig fram. Dialogen mellan Mattias och Kenneth Svensson, vd på RG Bergkonsult, 
pågår konstant. Man lyssnar på varandras erfarenheter och bollar idéer om vad som är det bästa tillvägagångssättet.
– Det gäller att lyssna på den erfarna personalen. Vid en skärning hade det varit enklast att fortsätta gå på från samma håll, men sprängaren ville gå på från andra hållet då han tror att det är gynnsammare på grund av slagen i berget, så då får det bli så, konstaterar Mattias.
– Erfarenhet är viktigare än ”speed” vid sådana här jobb. Grävmaskinisten och sprängaren är över 130 år tillsammans, tillägger Kenneth.
Plåtar blev lösningen
Klurigheten med de två skärningarna är att det är trångt, otillgängligt och berget oförutsägbart. Pallhöjden är cirka 7-8 meter och det är svårt att stå med riggarna uppe på berget. Lösningen som både Mattias och Kenneth är överrens om är att man får dela ner det i mindre pallar. På vägen kommer man sedan ställa plåtar, som man fyller upp med berg. Sedan får man skjuta
och äta sig in.
– Första salvan vi sköt vällde det ut över vägen, hade blocken rullat två meter till hade de trillat ner på husen och det är inget bra. Då hade vi ingen plåt, men även med plåt är det klurigt då risken finns att det väller över eller att hela plåten skjuts ut och blockerar vägbanan. För att undvika det så tar vi bort dem när vi skjuter sista pallen till marknivån, förklarar Mattias.
Ruttet berg
En fördel med att berget är så dåligt är att man knappast behöver oroa sig för vibrationerna.
– Det är så dåligt och ruttet berg, med krosszoner och slag. Vissa delar skulle man nog bara kunna knacka ner. Det är en fördel för vibrationernas skull att det är så dött och inte att klingfast berg som kan sticka och ge höga vibrationer. Nackdelen är att det går slag, som gör att det kan hasa ut en meter in på tomtgränsen, men det är inget man kan styra. Det är ett hantverk att plocka ner det och det gäller att göra så bra som möjligt. I handlingarna står det hur väggarna ska vara och bergschakttoleranser, men tittar man på geologin så är det inget man kan styra över, berättar Kenneth.
I en tidigare sektion så förförstärkte man med ospända bult 20 cm bakom påhuggslinjen. Det lönade sig då, men blir knöligt på nästa parti då man inte kommer åt att gå före och bulta.
– Man vill ju att bruket ska hinna brinna så det uppnår någon hållfasthet. Annars är det ingen vits utan bara ogjort arbete då det ändå rycker sönder berget. Så jag tror vi kommer strunta i det i nästa skärning, berget styr oavsett vad som står i handlingarna, konstaterar Mattias.
En tjej av stål
Trots att erfarenhet betyder mycket i denna typ av specialjobb, har en ung borrare fått chansen att vara med och lära. Alessandra Taivaljärvi har borrat i lite över ett år och tycker det är kul med lite speciella jobb där det är mer att tänka på.
– Dagarna går fortare när det händer mycket omkring och man lär sig nog mer. Man måste tänka till varje gång man ska börja, det är inte bara att borra. Det är mycket runt omkring att akta sig för, ledningar både i backen och i luften, hur man ska rikta hålen osv. Jag var precis och borrade i gammal sprängbotten i en rörgrav. Det som var komplicerat där var att det var en bergsvägg väldigt nära i 90 grader så man kom inte så nära som man skulle vilja, så då får man 
tänka på att rikta in hålen lite. Ibland blir man nervös när man inte är så van, men jag får bra handledning och har klarat mig bra hittills och inte haft sönder något, skrattar Alessandra.
Alessandra kom i kontakt med RG Bergkonsult under bygget på Norra Länken då hon praoade på Peab. Hon tyckte sprängningen verkade spännande och fick vara med och ladda. Även om hon inte fick borra då, så såg hon vad de höll på med.
– Jag tyckte att det verkade jätteroligt, det hände grejer. Jag vill göra det mesta, men det tar tid att lära sig allt. Så nu har jag börjat med borrningen, gått borrkurs och har borrkort, säger Alessandra.
Att hon är relativt ensam tjej i branschen bekymrar henne inte.
– Alla är trevliga mot mig. Här fanns det toalett också, för det kan vara svårt ibland. Det tänker inte gubbarna på, de bara vänder ryggen till så är det problemet löst. Själv får jag åka till närmaste mack om det inte finns någon, men det är bara att planera. Jag vet ju vad jag gett mig in på så jag får skylla mig själv, säger Alessandra nöjt.
Emelie Svensson